Europeiska specialistexamen
Obs!
Den muntliga delen av den europeiska handexamen 2015 genomförs i Brescia, INTE i Milano där FESSH konferensen äger rum. Läs mer om detta på FESSHs hemsida.
Föreningen rekommenderar att handspecialister, på lämplig nivå efter specialistexamen, genomgår europeisk examination med inriktning på “European Hand Surgery Diploma”, dvs den specialistexamen som årligen arrangeras inom ramen för FESSH (Federation of the European Societies for Surgery of the Hand). Genomgången europeisk diplomexamen bör ses som en värdefull meriterande faktor som återspeglar individens ambitionsgrad och kompetensnivå.
Anmälan till Europeisk specialistexamen görs via FESSH hemsida.
Synpunkter och erfarenheter från FESSH-examinationen 2005 i Göteborg
Utdrag av reseberättelse från Torbjörn Vedung Specialistläkare vid Handkirurgiska kliniken Södersjukhuset Stockholm
Förberedelserna var mycket intensiva och hade pågått sedan december 2004. Jag hade läst handkirurgisk litteratur i olika former på tåget till och från jobbet i princip varje arbetsdag sedan dess. De sista 2 veckorna hade jag hårdpluggat på heltid. Äntligen skulle provet avläggas.
Vi var 18 stycken som skulle försöka certifiera oss med FESSH diploma examination. Kollegorna som var där representerade olika europeiska länder. 3-4 italienare, 2 tyskar, 1 fransman, 5-6 britter, 1 schweizare, ett par spanjorer etc. Jag var enda skandinav på plats. Bakgrunden varierade väl något men de flesta var kring 40-45 års ålder och hade en ganska gedigen kirurgisk erfarenhet i bagaget. Vi samlades i lobbyn till Gothia Tower där Dr Massimo Ceruso tog emot oss.
Första dagen bestod av ett skriftligt prov som genomfördes under 2 timmar. Övervakningen sköttes av en mycket respektingivande brittisk kvinna som såg till att alla mobiltelefoner och all annan eventuell elektronik samlades in för att minimera risken för fusk. 60 frågor skulle avverkas och varje fråga följdes av 5 påståenden eller svar. Dessa skulle markeras med T som i true eller F som i false. Allt som allt 300 svar att avlägga. Dr Ceruso gav noggranna instruktioner innan start. Felaktiga svar gav minuspoäng, inget svar alls gav ingen poäng. Gränsen för ett godkännande och därmed acceptans att gå vidare till den muntliga delen låg på 150 rätt, dvs 50%. Ex. 150 rätt och 150 fel =0 poäng, 200 rätt och 100 fel = 100 poäng etc. Man gjorde alltså klokt i att hoppa över de delar där man var osäker för att minska risken för minuspoäng. Frågorna kom från en stor databas och generellt tycker jag att de ofta var ganska dåligt formulerade. Flera gånger skulle man svara på vilket av påståendena som inte var sant. När sedan påståendena innehöll ett negerande ställde det till en del onödigt huvudbry till följd av språkförbistring. Ska 2 negeranden i rad markeras som sant eller faskt i dessa fall? Det var inte alldeles självklart alla gånger. Ett bättre sätt att testa den faktiska kunskapen hade varit att undvika dessa lite märkliga formuleringar. Nu gick det förhållandevis lätt för mig att hinna igenom alla 300 frågor under stipulerad tid medan bland annat spanjorerna och fransmannen hade uppenbara språkproblem. Efter genomfört prov följde en lång väntan på rättning och besked om man var godkänd att gå vidare. Man fick beskedet i form av ett kuvert. Jag tror att möjligen en av oss föll ifrån efter dag 1.
Dag 2 bestod av 2 muntliga förhör á 45-60 minuter med två olika förhörsledare vid respektive tillfälle. Förhörsledarna var för övrigt ett antal prominenta handkirurger från hela europa. De flesta hade man stött på tidigare i samband med olika kurser utomlands. Även dag 2 innehöll en stor portion väntan före, mellan och efter genomförda tester. Det var ganska nervöst att efter en lång väntan kastas in till de 2 välrenomerade examinatorerna och sätta igång att svara på deras snabba frågor. Frågorna hängde oftast ihop med en röntgenbild eller ett foto. Det första förhöret innehöll akut omhändertagande och lite mer grundläggande kunskaper. Det andra förhöret handlade om mer specialiserade ämnen så som missbildningar, tumörer, CP, stroke, tetraplegi etc. De ämnen som togs upp i respektive förhörsgrupp skilde sig åt ganska ordentligt. Ledarna hade sannolikt fått allmänna instruktioner och ställde sedan frågor utifrån olika fall som de själva valt. Efter att examinationsfakulteten haft en lång sittning fick vi komma in och ta emot ett nytt kuvert. Man var tvungen att nå godkänt i alla 3 delar av examen och reglerna var tuffa. Om man hade toppresultat i 2 men strax under godkänt i den 3:e delen så blev man underkänd. 6 av 18 misslyckades, för mig gick det vägen.
Nu i efterhand känns det mycket tillfredställande att jag för det första orkade ta mig an uppgiften och för det andra självfallet att jag blev godkänd. Att under förberedelserna tvingas ta in den mängd kunskapsmassa som jag gjorde har gjort att handkirurgin blivit ännu mer intressant. Man har definitivt höjt sina teoretiska kunskaper och dessutom lagt sig till med vanan att varje dag försöka lära sig något nytt. Jag kan därför varmt rekommendera andra kollegor att ta en FESSH examen, inte för att någon annan vill utan för att investera i sig själv. Ökat teoretiskt kunnande om både vanliga och mindre vanliga tillstånd gör att även vardagslunken blir mer spännande.
Torbjörn Vedung