Socialminister Ylva Johansson – Socialdepartementet

Nationella rådet
Socialstyrelsen

Omprövning av beslut angående den handkirurgiska specialiteten

Regeringen har fattat beslut om ändrad indelning av läkarspecialiteterna. Indelningen träder i kraft den 1 juli 2006 och får direkta konsekvenser för utbildningsgång och  kompetens inom flertalet specialiteter.

Enligt den nya indelningen kommer Handkirurgiska specialiteten att vara en gren till bas specialiteten Ortopedi. Beslutet är synnerligen olyckligt, eftersom det motverkar våra möjligheter att garantera den framtida kompetensen inom Handkirurgi och att erbjuda patienterna en vårdkvalitet på samma höga nivå som idag.

Handkirurgi är en utpräglad universitetsspecialitet. Våra specialister handlägger ovanliga sjukdomstillstånd och komplexa skador i handen (amputationsskador, missbildningar, etc.). Klinikerna är lokaliserade enbart till universitetssjukhusen. Högspecialiserad verksamhet, som bl.a. innefattar mikrokirurgiska ingrepp, skall särskiljas från basal kirurgi på handen. Den sistnämnda kirurgin omfattar vanliga och enkla tillstånd i handen och handläggs av ortopeder vid samtliga ortopedkliniker i landet.

Handkirurgin är unik, eftersom specialiteten kräver betydande kompetens inom såväl plastik-, neuro-, kärl- och mikrokirurgi som ortopedi. Det är därför viktigt att det vid handkirurgiska kliniker finns kirurger med antingen en ”mjuk” (nerv , kärl, hud) eller ”hård” (skelett) bakgrund. Klinikerna behöver sålunda rekrytera medarbetare med olika profiler. Denna rekryteringsmöjlighet finns idag för handkirurgiska verksamhetschefer, men kommer efter  den nya indelningen helt att försvinna. I förlängningen medför detta att våra högt specialiserade och unikt sammansatta kliniker försvinner och därmed alla möjligheter att ge sjuka och skadade patienter högspecialiserad vård av högsta kvalitet. Risken är stor att utvecklingen inom ämnesområdet också kommer att stagnera.

Plastikkirurgi är till handkirurgi en mycket närstående specialitet. Internationellt förekommer inte sällan att plastikkirurger även har en handkirurgisk kompetens. Vid två av  universitetssjukhusen i Sverige bildar de hand- och plastikkirurgiska enheterna gemensamma kliniker. Blivande medarbetare med plastikkirurgisk profil rekryteras dessutom av och till handkirurgin. Regeringens beslut, med handkirurgi som gren till ortopedi och plastikkirurgi som gren till allmän kirurgi, medför att utbyten och rekryteringsmöjligheter helt försvinner.  Möjligheten att kombinera utbildningarna i Sverige (15 års utbildning) kommer helt att försvinna, vilket inte på något sätt gynnar ett framtida internationellt utbyte eller främjar kompetensen vid handkirurgiska kliniker.

I rapporten ”Läkarnas specialistutbildning och strukturen för medicinska specialiteter – en översyn” (Artikelnr. 2003-107-1) har Socialstyrelsen i en tabellöversikt (s. 74-75) angivit den Handkirurgiska specialiteten som gren till den Ortopediska. Emellertid har man i den associerade texten har tydligt skrivit att vår specialitet även kan vara gren till kirurgi (s.77). Anledningen till denna formulering har varit just att reducera vissa av ovanstående för vår specialitet och patientomhändertagandet mycket negativa konsekvenser. I regeringens beslut har denna formulering och möjlighet helt förbisetts.

För att bibehålla vår unika profil med mycket hög och specialiserad kompetens vid handkirurgiska kliniker i landet kan vi inte göra avkall på våra nuvarande utbildningskrav. Detta innebär att vi inte kommer att kunna ”kvitta” handkirurgisk utbildningstid mot forskning eller reducera kraven på randutbildning, vilket medför en långt mer omfattande utbildningstid än vad som tidigare spekulerats. I det förstnämnda fallet kan man överväga en reduktion av klinisk utbildning (kvittning) enbart inom bas specialiteten, men detta medför att kompetensen inom bas specialiteten inte blir fullvärdig. I det sistnämnda fallet skulle en reduktion av utbildningstiden vara möjlig om randutbildningen för blivande handkirurger i sin helhet stämmer överens med den för blivande ortopeder. Detta är dock inte fallet.

Beaktat ovanstående synpunkter och de, som svensk Handkirurgisk Förening tidigare har presenterat för socialdepartementet samt berörda remissinstanser och indirekt genom Kirurg Rådet och redovisat i Dagens Medicin (s. 33, Del 1, Nr 7, 2006), beklagar vi att socialdepartementet inte först lät specialiteterna formulera sina kompetenskrav/behov och med ledning av resultaten därefter samordnade utbildningarna och indelade specialiteterna. Nu valde man dessvärre det omvända förfaringssättet, vilket med för mycket olyckliga konsekvenser för vår specialitet och deletärt för patientomhändertagandet.

Svensk Handkirurgisk Förening vädjar till regeringen att undanta den Handkirurgiska specialiteten från beslutet om den nya specialistindelningen så att vi även i framtiden kan behålla våra särskilda kompetenser och vår unika specialitet, vilket är av oerhörd betydelse för behandlingen av patienterna. Den Handkirurgiska specialiteten är idag, i likhet med Thorax- och Neurokirurgi, en utpräglad bas specialitet vid våra universitetssjukhus. Om specialiteten inte förblir en bas specialitet måste framtida handkirurgiska specialister åtminstone kunna utbildas med endera Ortopedi eller Allmän Kirurgi som bas.

Vi vädjar till regeringen att Nationella Rådet snarast får i uppdrag att prioritera och skyndsamt handlägga vårt ärende så att vi inom specialiteten får möjlighet att genomföra vårt målbeskrivningsarbete inom givna tidsramar.

Sven Abrahamsson
Ordf. Svensk Handkirurgisk Förening
För
Svensk Handkirurgisk Förening
Verksamheterna vid de Handkirurgiska klinikerna
Akademiska företrädarna inom handkirurgi